hannakarin

Idag har jag och Anna kusin varit på en shoppingtur som bjöd på både det ena och det andra. jag har faktiskt lust att börja direkt från slutet, då vi väntade på bussen som skulle komma om cirkus una minuta. Då insåg jag att jag saknade en kasse innehållande 2 tröjor till ett värde av 250 riksdalar. Paniken steg och steg och lite mer än så. Jag letade lite smått på stället, bussen kom, jag letade, kö bildades till bussen, lång kö. Jag fortsatte mitt letande utan resultat. Anna påstod att kön var så lång att jag skulle hinna springa till mcdonalds y make up store, förhoppningsvis hitta min kasse och springa tillbaka. Jag löd hennes order och sprang för livet (nästa buss gick trots allt inte om en timme, eller en halv, utan fem timmar) ont i halsen fick jag, och pulsen gick i 200 när jag slutligen kom fram till make up store, högljudda andningar och en rolig röst frågade om dom hade sett en kasse här. Nej det ha..... Jag lät inte henne prata färdigt sa tack och hej, sprang vidare till donken och frågade en vänlig dam som satt på min före detta plats om det möjligtvis låg en kasse som inte var deras där. Hon kikade lite, och mycket riktigt där låg den. Tack så mycket hann jag nog säga innan maratonet tillbaka började. Jag knuffade mig förbi i vimlet på stan och sprang för livet. (DETHÄR SKA INTE BLI EN NOVELL!) När jag sprang runt hörnet och jag fick sikte över Anna och busstationen blev jag superjätteglad ni förstår nog att bussen stod där! Det låter kanska inte vidare dramatiskt men det var det enligt mig, väldigt dramatiskt, väldigt jobbigt också. Annan information om dagen kan vara att vi åt någon sorts wrap med avocadosås och kyckling. Den var sådär och lite konstig, endast för att det bara var kyckling halva vägen, och vara sås resten av den såkallade wrapen. På hemvägen satt det en småläskig typ och kikade på oss hela vägen hem i backspeglen och en annan gubbe som blev förbannad för att han fick betala 57.20 för sin busbiljett istället för 54.40. Dessutom var det 57.20 som var rätt, räknade vi ut på något underligt vis. 3 tröjor rikare och en kykling avocado wrap rikare blev jag iallafall under denna resan och 370 kronor fattigare.

Bara en förklaring för grymt dålig aktivitet här. Min kamera är tillbaka och fungerar utmärkt, men sladden man för över bilderna med den är spårlöst försvunnen. Funderar på att anmäla mig till spårlöst för jag vill ha min sladd nu, jättegärna!